Västerbottens län

Västerbottens län
Län
Västerbotten länsvapen - Riksarkivet Sverige.png
Vapensköld för Västerbottens län tolkad efter dess blasonering.
LandSverige Sverige
LandskapVästerbotten,
Lappland,
Ångermanland,
Jämtland
Läge64°20′41″N 18°18′51″Ö / 64°20′41″N 18°18′51″Ö / 64.34472; 18.31417
ResidensstadUmeå
AreaRankad 2:e
 - Totalt55 432 km²
FolkmängdRankad 14:e
 - Totalt270 469 (2019-06-30) [1]
Befolkningstäthet
 - Totalt4,88 invånare/km²
Inrättat1638
LandstingVästerbottens läns landsting
LandshövdingMagdalena Andersson
Länskod24
GeoNames2664415
LänsbokstavAC
KartaSCB geodata
Västerbottens läns läge i Sverige.
Västerbottens läns läge i Sverige.
Kommuner i Västerbottens län
Kommunindelningen i Västerbottens län 1952. Länsgränsen är den samma idag som då.

Västerbottens län är ett län beläget i övre Norrland. Länet består av landskapet Västerbotten, nordöstra delen av landskapet Ångermanland och södra delen av landskapet Lappland samt en liten obefolkad del av norra Jämtland. Västerbottens län är det näst största länet i Sverige och upptar en åttondel av Sveriges yta. I länet bor nästan 270 000 invånare, varav närmare 80% bor i kustkommunerna. Residensstad är Umeå, med två universitet; Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Västerbottens läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Geografi

Västerbottens län har en varierad natur, allt från det karga kustlandskapet vid Bottenviken till den mäktiga fjällnaturen i väster på gränsen mot Norge. Däremellan finns inlandet med milsvida skogar och myrar. Länets naturreservat återspeglar denna mångfald. Länets högsta punkt är Norra Sytertoppen 1767 m.

I Västerbottens län finns en nationalpark, Björnlandets nationalpark i Åsele kommun, och 180 naturreservat. Naturreservaten har en total yta på cirka 800 000 hektar och täcker därmed 13 procent av länets yta. Vindelfjällens naturreservat i Sorsele och Storumans kommuner är med sina 560 000 hektar norra Europas största skyddade område.

Tätorter

De största tätorterna i länet enligt SCB år 2016:

NrTätortFolkmängd (2018)
1Umeå87 404
2Skellefteå35 775
3Lycksele8 572
4Holmsund5 969
5Vännäs4 466
6Ursviken3 850
7Vilhelmina3 512
8Skelleftehamn3 094
9Sävar3 000
10Nordmaling2 631

Residensstaden är i fet stil

Historia

Nuvarande och tidigare gränser för Västerbottens län. Arvidsjaur och Arjeplog tillhörde länet fram till 1837. Malå var före 1862 en del av Arvidsjaurs socken. Nordmaling och Bjurholm överfördes från Västernorrlands län 1810.

Västerbottens län bildades i januari 1638 av den norra delen av Västernorrlands län eftersom brytningen i Nasa silvergruva ansågs kräva en landshövding på närmare håll än Härnösand. Därefter har det nästan alltid funnits ett län med detta namn. Under perioden 1654–60 samt 1664–74 ingick området dock i Västerbotten och Österbotten, och 1660–64 i Västernorrlands län. Här lämnas en översikt över Västerbottens län genom tiderna. Residensstad har hela tiden varit Umeå.[2][3]

  • 1637–54. Västerbotten, Ume, Pite, Lule och Torne och Kemi lappmarker.
  • 1654–60 samt 1664–74. Västerbottens och Österbottens län, omfattande Västerbotten och Österbotten samt Ume, Pite, Lule, Torne och Kemi lappmarker.
  • 1674–1694. Västerbotten samt Ume, Pite, Lule, Torne och Kemi lappmarker.
  • 1694–1810. Västerbotten och samtliga lappmarker (Ångermanna lappmark fördes hit från Västernorrlands län 1694). År 1776 avskildes Kuusamoområdet och tillfördes Uleåborgs län. Efter förlusten i finska kriget 1809 avträddes områdena öster om Könkämäälven, Muonioälven och Torneälven till Ryssland.
  • 1810–. Västerbotten samt Åsele, Lycksele och Pite lappmarker. Av det nordligare området bildades Norrbottens län. Som kompensation utökades Västerbottens län i söder med de ångermanländska socknarna Nordmaling och Bjurholm. Pite lappmark överfördes 1837 till Norrbottens län, varifrån Malå återfördes 1869.
Länsstyrelsens byggnad i Umeå, från Storgatan.

Kommuner

I Västerbottens län finns det 15 kommuner.

Demografi

Befolkningsutvecklingen i Västerbottens län 1970–2019
ÅrInvånare
1970
  
233 133
1975
  
236 397
1980
  
243 856
1985
  
245 255
1990
  
251 968
1995
  
260 472
2000
  
255 640
2005
  
257 652
2010
  
259 286
2015
  
263 378
2019
  
270 469
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Trafik

För allmänna busskommunikationer inom länet ansvarar Länstrafiken i Västerbotten. Tågen finns i huvudsak på linjer ut ur länet och de sköts av SJ, utom Umeå–Örnsköldsvik där länstrafikbolaget Norrtåg ansvarar för trafiken. Från och med 2011 har Norrtåg tagit över dagtågen (Luleå–Umeå och de nya linjerna Umeå–Lycksele och Umeå–Vännäs), medan SJ fortsätter med nattåg till södra Sverige samt från 2012 även dagtåg Umeå–Stockholm. Samtidigt som dagtågen mellan Umeå–Stockholm startar så startar också Norrtågs linje Umeå–Sundsvall.[4]

Det finns fem flygplatser i länet: Umeå, Skellefteå, Lycksele, Vilhelmina och Hemavan.

Se även

Referenser

  1. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019”. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2019/. Läst 21 augusti 2019. 
  2. ^ Edlund Lars-Erik, Frängsmyr Tore, red (1995). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Bd 3, [Lapp-Reens]. Umeå: Norrlands univ.-förl. sid. 253–255. länk. ISBN 91-972484-1-X (inb.) 
  3. ^ Edlund Lars-Erik, Frängsmyr Tore, red (1996). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Bd 4, [Regio-Övre]. Umeå: Norrlands univ.-förl. sid. 339. länk. ISBN 91-972484-2-8 (inb.) 
  4. ^ http://st.nu/medelpad/1.3884795-adalsbanan-forsenad-igen

Externa länkar