Brexit
English: Brexit

Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen, även känt som brexit, inleddes formellt genom den brittiska regeringens begäran om utträde den 29 mars 2017 och planerades verkställas två år senare, vilket dock utökats till den 31 oktober 2019 (dagens slut).[1]

Det planerade brittiska utträdet ur Europeiska unionen är en konsekvens av att en majoritet röstade nej till fortsatt brittiskt EU-medlemskap i folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i EU den 23 juni 2016.

Själva utträdet baseras på Artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen som ger varje medlemsstat rätt att begära utträde, vilket enligt artikeln äger rum två år senare genom att alla EU:s fördrag upphöra att gälla det landet ("avtalslös brexit"), alternativt vid en tidpunkt och på ett sätt som överenskoms i ett avtal mellan EU och det aktuella landet. Om Storbritannien skulle vilja återansluta sig ska denna begäran om medlemskap hanteras såsom för länder som inte varit medlemmar, vilket alla EU-länder måste godkänna, och gamla undantag och förmåner gäller inte såvida inte EU går med på dem.

Folkomröstningen

En folkomröstning om det brittiska medlemskapet i EU hölls den 23 juni 2016. En majoritet av de röstande röstade emot ett fortsatt EU-medlemskap. Den brittiska regeringen under premiärminister David Cameron avgick till följd av resultatet. En ny regering under premiärminister Theresa May tillträdde den 13 juli 2016. Den nya regeringen inledde planeringen inför att begära utträde ur unionen.

Effekter av brexit och frågor att reda ut

EU och Storbritannien har behov av att komma överens om sitt framtida förhållande till varandra i en rad frågor.

Handelsavtal

Den brittiska regeringen uttalade i juli 2018 att man bestämt att förhandla fram ett frihandelsavtal med EU som omfattar varor och jordbruksprodukter, dock inte tjänster, som ska innebära att man följer EU-regler för dessa.[2] Talesättet "äta kakan och ha den kvar" har använts av Boris Johnson för att beskriva vad han vill åstadkomma.[3]

Företrädare för EU har uttalat att man inte önskar ett skräddarsytt avtal om delvis deltagande i den inre marknaden.[4]

Ekonomiska effekter

En stor majoritet av ekonomer bedömer att Storbritannien kommer att förlora ekonomiskt på brexit sett på längre sikt.[5] Det anses bli handelshinder och mindre utländska investeringar. Även brittiska regeringen har kommit fram till det.[6]

På kort sikt har man redan under det första året sett en ökad inflation och minskad valutakurs för pundet. Det har gjort att britterna fått mindre för sina pengar.[7]

Brittisk ersättning till EU för utträdet

EU:s övriga medlemsländer kräver att Storbritannien håller dem skadeslösa för brexit. Olika summor har nämnts som skadestånd, till exempel 39 miljarder pund (cirka 450 miljarder kr).[8] Även 92 miljarder pund har nämnts.[9] Enligt vissa bedömare kommer Storbritannien inte att betala detta om inget avtal överenskoms, enligt andra måste de ändå i slutänden betala.[8]

Fri rörlighet för personer

Invandringen till Storbritannien pekades under kampanjen ut som ett hot mot ekonomi, säkerhet och brittisk (kulturell) identitet.[10] Invandringsfrågan sågs som ett av de allra viktigaste skälen för dem som röstade för att lämna EU.

Rörlighetsdirektivet och förordningen om arbetskraftens fria rörlighet ger medborgare i EU-länder rätt att bo och att ta arbete i valfritt EU-land (om de kan försörja sig), vilket av EU kallas fri rörlighet för personer. I och med utträdet försvinner denna rätt för brittiska medborgare i resten av EU och för EU-medborgare i Storbritannien på utträdesdagen. För att behålla sin rätt att bo har många britter bosatta i andra EU-länder sökt medborgarskap där.

Eftersom Storbritannien inte vill ha kvar fri rörlighet för personer, har möjligheten till ett EES-avtal avvisats.[11] Alla EES-länder har fri rörlighet med varandra. Det var under valrörelsen tal om att förhandla fram fri rörlighet med ett urval länder där många britter bor, till exempel Frankrike, Spanien och Irland, men detta har inte blivit något av.Vad som ska gälla dem som redan bor utanför sitt medborgarskapsland, är inte klarlagt (december 2017), även om en övergångsperiod för EU-medborgare i Storbritannien nämnts.[12] Svenskar boende i Storbritannien har oroat sig, och Svenska Kyrkan i London bjöd i december 2018 in en psykoterapeut att stötta oroliga medlemmar.[13] Pensionärer fån EU/EES-länder kan permanent bosätta sig i andra EU/EES-länder och behålla full pension från hemlandet,[14] men det kommer troligen inte att gälla de som bosatt sig i Storbritannien och britter i EU-länder, för vilka bara delar betalas ut.

För de flesta turister gör utbrytningen ingen större skillnad, eftersom Storbritannien ändå inte var med i Schengenområdet eller euroområdet. Valutakursfallet direkt efter folkomröstningen gör det lite billigare för turister i Storbritannien, medan britter får det dyrare att turista. Mobiltelefoni kan dock komma att bli dyrare. Som jämförelse var priser för att ringa till Sverige juli 2017 samma som inom Sverige vid besök i Storbritannien(EU) och Norge(EES), 6 kr/min i Schweiz och 15 kr/min i Serbien.[15]

Gränskontroller och tullkontroller

Frågan om kontroller har delats upp i två frågor, dels mot Irland, som har en landgräns mot Storbritannien, dels mot övriga EU-länder.

Storbritannien och Irland ingår som EU-medlemmar inte i Schengenområdet, däremot ingår de i den gemensamma resezonen. Detta har inneburit att Storbritannien och Irland haft gränskontroll mot övriga EU-länder men inte mellan varandra. Storbritannien och Irland har velat behålla detta upplägg. I december 2017 kom EU och Storbritannien överens bland annat om att ingen gränskontroll ska inrättas längs Irlands gräns.[16][17] Denna överenskommelse har sommaren 2018 inte avtalats ännu eftersom endast ett helhetsavtal planeras skrivas och det är mycket annat som man inte är överens om.Med Storbritanniens utträde upphör tullfriheten gentemot EU. Det är sannolikt att tullkontroller måste upprättas längs Irlands gräns,[18] även om det liksom för gränsen Sverige–Norge kunde gå att göra den ganska avslappnad för privatpersoner. EU har på Irlands anmodan lagt ett förslag kallad "Backstop" vilket innebär att Nordirland behåller frihandel med EU (efter övergångsperioden enligt avtalet), och att tullkontroller upprättas för färjor från Nordirland, men inga längs landgränsen. Det har inte Storbritanniens parlament gått med på eftersom man inte vill separera Nordirland på något sätt. EU har inte gått med på att ta bort detta, eftersom särskilt EU-medlemmen Irland prioriterar en öppen gräns.

Ett annat problem är Gibraltar. Storbritannien och Spanien har sedan sekler en konflikt om området. Eftersom Storbritannien inte är med i Schengenområdet är det gränskontroller. Innan Spanien gick med i EU var gränsen Gibraltar–Spanien stängd, men EU tvingade Spanien att öppna gränsen och göra kontrollerna avslappnade. På grund av lägre arbetslöshet och högre löner i Gibraltar än i Spanien arbetar många spanjorer i Gibraltar, och på grund av brist på bostäder bor många gibraltarianer i Spanien nära gränsen, men de kan förlora rätten att bo kvar där. Spanjorer kan få svårt att få arbeta i Gibraltar. Gränskontrollerna kan hårdna när det blir EU:s yttre gräns och EU inte styr över dem.

När det gäller gränserna mellan Storbritannien utom Gibraltar och andra EU-länder än Irland, så finns ingen väg, endast järnväg, flyg och båttrafik. Där är det redan fullständiga personkontroller, och fullständiga tullkontroller antas tillkomma.[19] Storbritannien, Belgien och Frankrike har avtal om att gränskontroller för tåg och färjor ska vara placerade i avgångsstation och avgångshamn men bemannas av ankomstlandets polis. Uttalanden har förekommit att dessa arrangemang borde upphöra vid brexit, så att asylsökande fritt kunde ta sig till passkontrollen på brittisk mark. Men avtalen är inte kopplade till EU utan är skrivna av de tre länderna och planeras inte sägas upp.[20]

I november 2018 föreslog Europeiska kommissionen att brittiska medborgare får visumfrihet till Schengenområdet, under förutsättning att unionsmedborgare får visumfrihet till Storbritannien.[21] EU har beslutat att 2021 införa elektroniska inresetillstånd liknande det ESTA som USA har, innebärande att alla inresande till Schengenområdet utom EES-medborgare (och de som har annat tillstånd såsom visum eller uppehållstillstånd) måste ansöka om tillstånd för inresa,[22] vilket efter brexit inkluderar brittiska medborgare om inte undantag ges.[23]

De som bor i Sverige och som handlar över nätet från Storbritannien kommer att behöva betala svensk moms och eventuellt tull.[24] Det blir strikta tullfria kvoter på varor vid resa till eller från landet, och krav på moms och tull för större mängder.[25]

I november 2018 presenterade Europeiska kommissionen en sammanställning över all förändringar som kommer att påverka personer som reser mellan Storbritannien och Europeiska unionen, till exempel vad gäller resehandlingar, visum, körkort, moms och tullar.[26]

Forskning och högre utbildning

Storbritannien kommer att förlora forskningsanslag från EU, och förlora studenter och forskare via EU:s utbytesprogram, och britter får svårare att studera i andra länder.[27] Mellan 2007 och 2013 fick Storbritannien 8,8 mdr euro från EU för forskning och bidrog med 5,4 mdr.[28]

Europeiska läkemedelsmyndigheten var baserad i London, men den flyttade 2019 till Amsterdam som en följd av Brexit.[29] Europeiska bankmyndigheten flyttade 2019 från London till Paris.

Relationer med länder utanför EU

EU har skrivit många avtal och fördrag med länder utanför EU. Storbritannien kommer inte att omfattas av dessa efter utträdet, och måste själva förhandla fram nya egna avtal som de vill ha. USA:s Brexit-stödjande president Donald Trump har lovat att gå med på ett frihandelsavtal mellan USA och Storbritannien.[30]

Effekter för EU

Ett antal länder som är mer skeptiska till utökad överstatlighet och ökat stöd till fattigare medlemsländer, bland andra Storbritannien, Sverige och Tyskland har tillräckligt många röster i ministerrådet för att blockera beslut. När Storbritannien utträtt kommer det att bli lättare för syd- och östeuropeiska stater att driva igenom reformer och ökade stöd och svårare att hålla budgetdisciplin.[31]

Situation utan avtal

Förhandlingarna har gått trögt och sommaren 2018 talades det mer om vad som händer ifall inget avtal är godkänt senast den 29 mars 2019. I så fall lämnar Storbritannien EU natten till den 30 mars, och EU:s regler upphör att gälla för och gentemot Storbritannien, och frihandeln upphör mellan Storbritannien och EU. Det är osäkert vad det innebär och vissa har målat upp skräckscenarier[32] medan andra såsom Theresa May har sagt att inget avtal är bättre än ett dåligt avtal.[33] Eftersom både EU-länderna och Storbritannien är medlemmar av Världshandelsorganisationen (WTO) gäller dess minimiregler för handel. EU-kommissionen har gjort utredningar och listar 46 områden där man bör planera och besluta för att hålla nere problemen.[34]

Trafik

Ett område som man oroar sig för är flyget, där WTO-regler inte gäller. Istället gäller ICAO:s flygets friheter, men som utan avtal eller godkännande inte ens medger brittiska flygbolag att landa i EU och tvärtom.[35] Ett sådant godkännande antas ges för att förhindra kaos, men brittiska flygbolag kan antas inte få ta passagerare på delsträckor inom EU eller mellan EU och andra länder än Storbritannien. Det är också möjligt att tåg inte får gå genom Kanaltunneln.[36] EU har avtal med många länder utanför EU om flygtrafik, och när Storbritannien lämnar EU utan avtal omfattas man inte av dessa, utan blir tvunget att skriva nya avtal om flyg ska gå alls.[37]FN:s konvention om vägtrafik är inte utfärdad av EU och ger möjlighet för vägtrafik mellan EU och Storbritannien oberoende av avtal med EU.Transportstyrelsen meddelade att britter bosatta i Sverige visserligen enligt en ny svensk lag får köra i ett år efter Brexit med brittiska körkort, men förlorar Brexit-dagen rätten att byta dem mot svenska, utan behöver sedan genomföra kör- och kunskapsprov.[38]

Fri rörlighet

Om inget avtal finns, upphör rörlighetsdirektivet och andra direktiv att avse Storbritannien. Då förlorar britter rätten att bosätta sig i EU, och EU-medborgare i Storbritannien. Dock har både Storbritannien och många EU-länder och Norge beslutat om övergångsregler som gäller något år.

Läkemedel

Det finns risk att viktiga mediciner får stora fördröjningar i transporterna mellan Storbritannien och EU, vilket gör att de kan ta slut både i Storbritannien eller EU (vissa mediciner tillverkas bara i Storbritannien, många i EU).Flytten av EU:s läkemedelsmyndighet från London till Amsterdam har gett personalbrist, och andra myndigheter i EU såsom Läkemedelsverket har fått ta över en del.[39]

Svenska övergångsregler

Sveriges regering har stiftat vissa övergångsregler för att underlätta för britter i Sverige vid avtalslöst utträde eller om ett avtal godkänns för sent för att hinna lagstiftas. De gäller i regel i ett år.[40]

  • Brittiska medborgare och deras familjemedlemmar behöver inte uppehålls- och arbetstillstånd under ett år från Brexit, och att ansökningar underlättas.
  • Svenska medborgare i Storbritannien kan få pension, vårdkostnader och andra sociala trygghetsförmåner under 2019.
  • Hälso- och sjukvårdspersonal med brittiska yrkeskvalifikationer kan få dem erkända i Sverige med ett enkelt beslut om ansökningen har gjorts före Brexit.
  • Brittiska medborgare får undantag från avgifter för studier vid universitet och högskolor i Sverige de var antagna till vid Brexit.
  • Brittiska barn utan uppehållstillstånd får fortsatt gå i svensk skola.
  • Brittiska körkort gäller för bosatta i Sverige i ett år från Brexit. Huvudregeln är att utländska körkort bara gäller första året i Sverige, och sedan måste de skaffa svenskt körkort. Byte till svenskt körkort ingår inte i förslaget, så att britter bosatta i Sverige behöver byta till ett svenskt före Brexit om de vill undvika krav på fullt körkortsprov.
  • Ändring av passlagen är dock inte med, varför nationella id-kort sannolikt inte godkänns för flygresor från Sverige till Storbritannien efter utträdet. Däremot kommer Storbritannien att godkänna nationella id-kort från EU/EES-länder och Schweiz åtminstone till 2021.[41]

Utträdesprocessen

Begäran om utträde

Premiärministerns brev från 29/3 2017 innehållande begäran om utträde.

Theresa May meddelade den 2 oktober 2016 att hon planerade att utlösa artikel 50 i Lissabonfördraget i mars månad 2017. Därefter kommer landets utträde ur Europeiska unionen ske automatiskt två år efter det, om inget annat beslutas med enighet av alla medlemsländer. Meddelandet emottogs samma dag av Europeiska rådets president Donald Tusk som ett tydligt och välkommet besked, medan både Labour och Liberaldemokraterna förväntade sig mer information om vad som är målet med processen. Det var lite oklart om vad den brittiska konstitutionen sa om vissa frågor. Den partiövergripande Open Britain-kampanjen menade att Storbritanniens parlament behövde säga sitt i saken, och Skottlands försteminister varnade för att Skottlands parlament skulle kunna blockera beslutet.Kampanjledaren på brexitsidan, Iain Duncan Smith, menade dock att processen hade kunnat inledas snabbare än så.[42]May meddelade samma dag att Storbritannien inte planerar söka ett EES-avtal eller ett avtal liknande det Schweiz har som innehåller fri rörlighet för personer och varor. Storbritannien vill söka ett avtal med EU om frihandel och andra viktiga ämnen.[43]

Storbritanniens högsta domstol beslutade den 24 januari 2017 (efter ett överklagat beslut i High Court med liknande resultat) att ett parlamentsbeslut krävs, samt att Skottlands parlament inte har rätt att styra i frågan.[44]Underhuset godkände den 1 februari förslaget om att begära utträde,[45] medan överhuset godkände det 13 mars 2017 efter lite turbulens där underhuset blockerat överhusets försök till ett mer EU-vänligt förslag.[46]

Storbritanniens premiärminister anmälde formellt landets avsikt om utträde enligt artikel 50 via ett brev som överlämnades av EU-ambassadören till Europeiska rådets ordförande den 29 mars 2017.[47][48]

Återtagande

Den 10 december 2018 beslutade Europeiska unionens domstol, med anledning av Storbritanniens aktiverade begäran om utträde, att en begäran om utträde kan (enligt landets konstitutionella regler) tas tillbaka utan att andra medlemsländer behöver godkänna det, om det görs innan utträdet eller ett avtal om utträde trätt i kraft.[49] Däremot är det tydligt angivet i artikel 50 att förlängning av de två åren från anmälan till utträde kräver enhälligt stöd av alla medlemsländer.

Förhandlingar

Angela Merkel uttalade den 29 mars att förhandlingar om de framtida relationerna ska starta först efter det att förhandlingarna om utträdet avslutats.[50] Förhandlingarna om villkor för utträdet, till exempel om ekonomiska åtaganden, startade 19 juni 2017.[51] Storbritannien hade då gått med på att förhandla om villkor för utträdet innan en förhandling om framtida relationerna startas.[51]

Förhandlingarna påbörjades 19 juni 2017, med David Davis som brexitminister och brittisk chef för förhandlingarna, och Michel Barnier som EU:s förhandlingschef. Vissa överenskommelser gjordes under hösten. I många frågor var det olika ståndpunkter så att överenskommelser inte snabbt nåddes. Theresa May höll ett tal i Florens där hon erbjöd att betala 20 miljarder euro som kompensation för framtida uteblivna bidrag till EU och att alla EU-medborgare redan bosatta i Storbritannien skulle få bo kvar utan tidsgräns.[52] Några överenskommelser om detta nåddes inte under hösten. EU går i princip med på att låta Storbritannien och Irland själva styra över gränskontroller, medan tullunionen måste säkerställas, och att detta inte kan få påverka Storbritanniens gränskontroller mot övriga EU.[19]

I december 2017 kom man överens om en del punkter, bland annat om att ingen gränskontroll ska inrättas längs Irlands gräns, och om kompensationen och många andra punkter.[16][17] Fortfarande återstår mycket. Parterna har haft olika ståndpunkter och har båda fått ge efter på vissa punkter för att få igenom andra, vilket kommer att fortsatt behövas om det ska bli ett slutligt avtal.[16]

EU:s förhandlare sa att ett avtal bör finnas senast oktober 2018 för att EU:s institutioner (Europeiska unionens råd och Europaparlamentet) samt det brittiska parlamentet ska hinna godkänna det senast mars 2019.[53]

Utträdesavtalet

Den 12 juli 2018 offentliggjordes ett förslag framtaget av premiärminister May och delar av brittiska regeringen, och som i media kallas Chequers plan (efter slottet Chequers). Det föreslog att Storbritannien ska följa EU-regler inom statsstöd, miljö, regler för konsumentvaror med mera, och få begränsad frihandel med EU. Brexitministern David Davis och utrikesministern Boris Johnson som ville ha en hårdare brexit avgick efter planen offentliggjorts.

I november 2018 enades brittiska regeringen och Europeiska kommissionen om ett avtal, som den 14 november 2018 offentliggjordes av kommissionen.[54] För att det ska gälla måste det (enligt artikel 50) godkännas av Europeiska unionens råd, Europaparlamentet och det brittiska parlamentet, vilket det särskilt i det sistnämnda fallet inte är säkert att det blir accepterat.

Detta avtal täcker endast villkoren för utträdet. Det anger en övergångsperiod på minst två år, då betydande delar av EU:s lagstiftning (som såsom medlem varit en del av brittisk lag) fortsätter att gälla i Storbritannien, och i EU gentemot Storbritannien. Det gäller bland annat frihandel, fri rörlighet för personer och de flesta andra EU-regler med en del undantag. Undantagen gäller dels sådant som Storbritannien tidigare hade undantag från, dels fråntagen rätt att delta i EU:s institutioner, och en del annat. Storbritannien ska betala 39 miljarder pund i ersättning för utträdet. Den irländska landgränsen ska åtminstone under övergångsperioden inte ha kontroller.[55]

Om detta avtal inte godkänns av det brittiska parlamentet kommer troligen utträdet ske utan avtal, vilket avslutar all frihandel och fri rörlighet med mera på utträdesdatumet.[56] Spanien krävde för att inte hindra avtalet, och fick igenom, att ett framtida mer permanent handelsavtal mellan EU och Storbritannien inte ska inkludera Gibraltar, utan att det området ska täckas av ett särskilt avtal mellan Storbritannien och Spanien.[57] Premiärminister May tog initiativ till en omröstning i brittiska parlamentet den 10 december, men drog tillbaka den strax innan, efter att ett åtskilliga ledamöter från det egna Tory-partiet samt andra partier inte velat stödja avtalet.[58]

Det brittiska parlamentets godkännande av ett scenario för utträde

Den 15 januari 2019 röstade det brittiska parlamentet nej till avtalet.[59] En andra omröstning om samma avtal skedde den 12 mars, som även det röstades ned av det brittiska parlamentet.[60] Dagen efter röstade parlamentet nej till att lämna EU utan avtal.[61] Dagen efter det röstade parlamentet ja till att regeringen skulle försöka fördröja Brexit till 30 juni 2019 och att rösta en tredje gång om avtalet.

Premiärminister May begärde den 20 mars en senareläggning av Brexit till 30 juni 2019. Europeiska rådet beslutade istället att senarelägga Brexit bara två veckor till 12 april, såvida det brittiska parlamentet inte röstar ja till avtalet varvid Brexit skulle ske 22 maj.[62][63] Detta med syfte att ge tid för parlamentet att rösta men inte mer, samt om de röstar ja, tid att godkänna det i EU och medlemsländerna.

Den 27 mars lade parlamentet självt fram åtta förslag och röstade om dem, där alla resultat var Nej, bland annat att lämna utan avtal, att gå med i EES och EFTA, ha en ren tullunion med EU, dra tillbaka Brexit, ny folkomröstning med flera.[64] Den 29 mars ordnade premiärministern en tredje omröstning om avtalet med EU, denna gång utan den politiska deklarationen i avtalet, dock återigen med Nej som resultat.[65] Den största stötestenen som hindrade parlamentet att rösta för avtalet var "Backstop", att Nordirland i framtiden ska ha en tullunion med EU, vilket Storbritannien som helhet inte vill ha. Parlamentet vill inte ha en tullgräns till Nordirland.[66]

Den 11 april 2019 antog Europeiska rådet ett nytt beslut om att senarelägga utträdesdatumet. Denna gång till den 31 oktober 2019, förutsatt att Storbritannien deltar i Europaparlamentsvalet 2019 (23-26 maj), alternativt godkänner avtalet före valet, annars sker utträdet utan avtal den 1 juni.[1] I Europaparlamentsvalet blev det brittiska valdeltagandet högre än vanligt,[67] och många EU-skeptiska som annars inte röstat röstade på Brexitpartiet, som grundats 20 januari 2019 och blev största parti och som vill ha en hård Brexit utan fördröjning. Liberaldemokraterna som är EU-positiva växte starkt också. Theresa Mays konservativa parti förlorade långt över hälften av sina mandat i Europaparlament.[68]

Den 18 juli beslutade parlamentet att det inte får entledigas av regeringen i oktober. Den väntade nye premiärministern Boris Johnson som står för en hård Brexit hade annars kunnat entlediga parlamentet och låta en hård Brexit utan avtal ske automatiskt. Parlamentet vill förhindra en Brexit utan avtal men har å andra sidan röstat nej till alla andra förslag också.[69] Boris Johnson tillträdde som premiärminister 24 juli 2019. Han klargjorde att Storbritannien kommer att lämna EU den 31 oktober med eller utan avtal. Han begärde i augusti ändå entledigande av parlamentet från 9 september till 14 oktober under kraftiga protester och med start av domstolsprocesser.[70]

Parlamentet beslutade den 4 september 2019 om en lag om förbud mot utträde utan avtal och att premiärministern måste begära uppskjutande av utträdet om inget avtal finns den 19 oktober.[71] Boris Johnson föreslog då att nyval skulle hållas den 15 oktober, vilket inte nådde nödvändiga två tredjedels stöd i parlamentet eftersom Labour la ner sina röster.[72]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] EUROPEISKA RÅDETS BESLUT (EU) 2019/584 av den 11 april 2019 om förlängning av tidsfristen enligt artikel 50.3 i EU-fördraget
  2. ^ Theresa May faces Tory anger over soft Brexit proposal”. The Guardian. 2 juli 2018. https://www.theguardian.com/politics/2018/jul/06/theresa-may-secures-approval-from-cabinet-to-negotiate-soft-brexit. Läst 22 september 2018. 
  3. ^ ”A brief history of having cake and eating it”. Politico. 31 augusti 2017. https://www.politico.eu/article/a-brief-history-of-having-cake-and-eating-it/. 
  4. ^ UK's latest Brexit proposal is unrealistic, say EU officials”. The Guardian. 2 juli 2018. https://www.theguardian.com/politics/2018/jul/02/uk-latest-brexit-proposal-is-unrealistic-say-eu-officials. Läst 22 september 2018. 
  5. ^ ”Most economists still pessimistic about effects of Brexit”. Financial Times. https://www.ft.com/content/c2b0359e-d0dc-11e6-b06b-680c49b4b4c0. 
  6. ^ The Government's Own Brexit Analysis Says The UK Will Be Worse Off In Every Scenario Outside The EU” (på en). BuzzFeed. https://www.buzzfeed.com/albertonardelli/the-governments-own-brexit-analysis-says-the-uk-will-be?utm_term=.xuazE9apXg#.xkmWgBALra. Läst 30 januari 2018. 
  7. ^ Breinlich, Holger; Leromain, Elsa; Novy, Dennis; Sampson, Thomas (2017-11-20). ”The consequences of the Brexit vote for UK inflation and living standards: First evidence”. VoxEU.org. http://voxeu.org/article/consequences-brexit-uk-inflation-and-living-standards-first-evidence. 
  8. ^ [a b] Britain won't pay £39bn Brexit 'divorce' bill if there is no deal, Raab insists as he ramps up pressure on Brussels
  9. ^ Worstall, Tim (3 maj 2017). ”It Is To Laugh at Their Mistake – EU's Brexit Bill Claim Now At €100 Billion”. Forbes. https://www.forbes.com/sites/timworstall/2017/05/03/it-is-to-laugh-at-their-mistake-eus-brexit-bill-claim-now-at-e100-billion/2/. Läst 15 maj 2017. 
  10. ^ "After the vote, chaos". economist.com, 2016-06-25. Läst 26 juni 2016. (engelska)
  11. ^ Wilkinson, Michael (17 januari 2017). ”Theresa May confirms Britain will leave Single Market as she sets out 12-point Brexit plan.”. The Daily Telegraph. http://www.telegraph.co.uk/news/2017/01/17/theresa-may-brexit-12-point-plan-live/. Läst 18 januari 2017. 
  12. ^ ”Don't expect EU free movement to end for at least five years, May warns: PM says there will be an 'implementation period' after Britain leaves”. Daily Mail. 5 april 2017. http://www.dailymail.co.uk/news/article-4381026/Don-t-expect-EU-free-movement-end-five-years.html. 
  13. ^ Svenska kyrkan erbjuder brexit-terapi för oroliga
  14. ^ Your pension if you live outside Sweden
  15. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 november 2017. https://web.archive.org/web/20171102161508/https://www.tele2.se/support/mobiltelefoni/anvandande/priser?id=3617. Läst 1 april 2018. 
  16. ^ [a b c] EU och Storbritannien överens om brexit SVT 8 december 2017
  17. ^ [a b] Vad är EU och Storbritannien överens om? SVT:s korrespondent förklarar SVT 8 december 2017
  18. ^ Promises about no hard Border ‘illusory’, says Merkel ally
  19. ^ [a b] Don’t use Irish Border as test case for EU-UK border, says Barnier”. The Irish Times. 7 september 2017. https://www.irishtimes.com/news/ireland/irish-news/don-t-use-irish-border-as-test-case-for-eu-uk-border-says-barnier-1.3212836. Läst 7 september 2017. 
  20. ^ Buchanan, Elsa (30 juni 2016). ”François Hollande rejects suspension of Le Touquet treaty at Calais despite UK Brexit”. http://www.ibtimes.co.uk/francois-hollande-rejects-suspension-le-touquet-treaty-calais-despite-uk-brexit-1568233. Läst 2 januari 2018. 
  21. ^ [1]
  22. ^ European travel information and authorisation system (ETIAS): Council adopts regulation
  23. ^ US and UK nationals to be caught in EU border dragnet (euobserver, 16 nov 2016)
  24. ^ Internethandel – Beställa varor från ett annat land Arkiverad 27 juni 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  25. ^ Ta med varor hem från ett annat land Arkiverad 1 juli 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  26. ^ [2]
  27. ^ Mayhew, Ken (2017-03-01). ”UK higher education and Brexit” (på en). Oxford Review of Economic Policy 33 (suppl_1): sid. S155–S161. 10.1093/oxrep/grx012. https://academic.oup.com/oxrep/article/33/suppl_1/S155/3066079. 
  28. ^ UK research and the European Union: the role of the EU in funding UK research. London: Royal Society. 2016. sid. 12, Figure 4. https://royalsociety.org/~/media/policy/projects/eu-uk-funding/uk-membership-of-eu.pdf 
  29. ^ ”EMA to relocate to Amsterdam, the Netherlands”. EMA to relocate to Amsterdam, the Netherlands. European Medicines Agency. 20 november 2017. http://www.ema.europa.eu/docs/en_GB/document_library/Press_release/2017/11/WC500238862.pdf. 
  30. ^ Johnson Walks Tightrope at G7, as Trump Pledges ‘Very Big Trade Deal’ for U.K. www.nytimes.com, 25 August 2019
  31. ^ Dorothea Siems (18 June 2016). ”Sperrminorität” (på Tyska). Die Welt. https://www.welt.de/debatte/kommentare/article156289462/Deutschland-in-der-EU-bald-allein-auf-weiter-Flur.html. Läst 9 oktober 2016. 
  32. ^ Gerrard, Bradley (18 August 2017). ”With no plan B, Brexit stakes for aviation sector are sky high”. With no plan B, Brexit stakes for aviation sector are sky high. Daily Telegraph. https://www.telegraph.co.uk/business/2017/08/18/no-plan-b-brexit-stakes-aviation-sector-sky-high/. Läst 21 september 2017. 
  33. ^ ”Theresa May tried to 'reassure' Tories that she is still prepared to leave EU with no Brexit deal”. independent.co.uk. 4 October 2017. https://www.independent.co.uk/news/uk/politics/brexit-theresa-may-speech-conference-no-deal-assurance-tories-a7983071.html. Läst 9 december 2017. 
  34. ^ ”Legislative initiatives and other legal acts”. European Commission. https://ec.europa.eu/info/brexit/brexit-preparedness/legislative-initiatives-and-other-legal-acts_en. Läst 16 maj 2019. 
  35. ^ Aviation industry: EU blocks talks to avert 'no-deal' Brexit crisis
  36. ^ Brexit no-deal may stop Eurostar trains entering France: French minister (Reuters 13 sep 2018)
  37. ^ International aviation: United States
  38. ^ ”Uppdaterad - Brexit kan göra brittiska körkort ogiltiga i Sverige”. Arkiverad från originalet den 20 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190220063155/https://www.transportstyrelsen.se/sv/Nyhetsarkiv/brexit-kan-gora-brittiska-korkort-ogiltiga-i-sverige/. Läst 19 februari 2019. 
  39. ^ Brexit utan avtal kan ge läkemedelsbrist
  40. ^ Regeländringar för att hantera brexit
  41. ^ Visiting the UK after Brexit
  42. ^ "Brexit: Theresa May to trigger Article 50 by end of March". bbc.com, 2016-10-02. Läst 2 oktober 2016. (engelska)
  43. ^ Brexit inleds senast i mars
  44. ^ http://www.supremecourt.uk : R (on the application of Miller and Dos Santos) v Secretary of State for Exiting the European Union and associated references . Press Summary 24. Januar 2017 (pdf), Full Judgment (pdf, 97 pp)
  45. ^ ”Brexit: MPs overwhelmingly back Article 50 bill”. BBC. 1 februari 2017. http://www.bbc.co.uk/news/uk-politics-38833883. Läst 1 februari 2017. 
  46. ^ Lords pass landmark Brexit bill following MP's vote; path now clear for government to trigger Article 50 and the UK's exit from the EU
  47. ^ Adjö, EU – nu börjar brexit (29 mars 2017)
  48. ^ Prime Minister’s letter to Donald Tusk triggering Article 50
  49. ^ ”Judgment in Case C-621/18 Press and Information Wightman and Others v Secretary of State for Exiting the European Union (press release)}”. Court of Justice of the European Union. 10 december 2018. https://curia.europa.eu/jcms/upload/docs/application/pdf/2018-12/cp180191en.pdf. Läst 5 mars 2019. 
  50. ^ Angela Merkel rejects one of Theresa May's key Brexit demands
  51. ^ [a b] UK appears to capitulate on sequencing on first day of Brexit talks - as it happened
  52. ^ ”Theresa May urges EU to retain trade terms for two years after Brexit”. BBC News. 22 september 2017. http://www.bbc.co.uk/news/uk-politics-41355642. Läst 13 oktober 2017. 
  53. ^ The Latest: EU's Brexit Chief Welcomes 'Constructive' Speech
  54. ^ ”Draft Agreement on the withdrawal of the United Kingdom ...”. EU27-kommissionen. 14 november 2018. https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/draft_withdrawal_agreement_0.pdf. 
  55. ^ Professor Steve Peers, University of Essex (22 november 2018). ”The Brexit Withdrawal Agreement: Overview and First Observations”. http://eulawanalysis.blogspot.com/2018/11/the-brexit-withdrawal-agreement.html. 
  56. ^ Brexit: May says EU will not offer 'better deal' if agreement rejected
  57. ^ Brexit: May gives way over Gibraltar after Spain's 'veto' threat
  58. ^ Brexit vote called off by Theresa May after massive opposition from Tory rebels over EU deal (The Independent 10 december 2018)
  59. ^ Brexit vote: British Parliament rejects Theresa May’s Brexit deal, leaving withdrawal from E.U. and prime minister’s political future in doubt
  60. ^ BBC. ”Brexit: MPs reject Theresa May's deal for a second time”. Brexit: MPs reject Theresa May's deal for a second time. https://www.bbc.co.uk/news/uk-politics-47547887. 
  61. ^ ”Parliamentary business for 13 March” (på en). services.parliament.uk. http://services.parliament.uk/Calendar/Commons/MainChamber/2019/03/13/events.html. 
  62. ^ Brexit: Theresa May to urge MPs to back deal as delay agreed”. BBC News. 22 mars 2019. https://www.bbc.co.uk/news/uk-politics-47663031. Läst 22 mars 2019. 
  63. ^ [3]
  64. ^ Votes and Proceedings (läs pdf-filen)
  65. ^ ”Division 395, United Kingdom's Withdrawal from the European Union”. hansard.parliament.uk. https://hansard.parliament.uk/Commons/2019-03-29/division/B6052BBD-43BE-4A30-8365-E3A8B108009E/UnitedKingdomSWithdrawalFromTheEuropeanUnion. 
  66. ^ Roxan, Dr Ian (25 February 2019). ”An Arbitration Agreement can solve the backstop blockage”. An Arbitration Agreement can solve the backstop blockage. https://blogs.lse.ac.uk/brexit/2019/02/25/an-arbitration-agreement-can-solve-the-backstop-blockage/. ”The UK government has not been able to get the UK EU Withdrawal Agreement approved primarily because of objections to the Northern Ireland Backstop (officially called the Protocol on Northern Ireland). The objectors fear that the UK could be permanently locked into the Backstop.” 
  67. ^ European Parliament election turnout 1979 – 2019
  68. ^ ”The UK’s European elections 2019”. BBC News. https://www.bbc.co.uk/news/topics/crjeqkdevwvt/the-uks-european-elections-2019. 
  69. ^ Peter Walker och Jessica Elgot (18 juli 2019). ”MPs pass amendment seeking to thwart no-deal Brexit prorogation” (på en-UK). The Guardian. https://www.theguardian.com/politics/2019/jul/18/mps-pass-amendment-seeking-to-thwart-no-deal-prorogation. Läst 18 juli 2019. 
  70. ^ Parliament suspension: What was the Queen's role?”. https://www.bbc.co.uk/news/uk-49511731. Läst 29 augusti 2019. 
  71. ^ Brakkton Booker (6 september 2019). ”Britain's House Of Lords Approves Bill Blocking No-Deal Brexit” (på en-UK). https://www.npr.org/2019/09/06/758283145/britains-house-of-lords-approves-bill-blocking-no-deal-brexit?t=1567840740449. Läst 7 september 2019. 
  72. ^ Heather Stewart, Jessica Elgot og Peter Walker (4 september 2019). ”Cornered Boris Johnson suffers triple Commons defeat” (på en-UK). The Guardian. https://www.theguardian.com/politics/2019/sep/04/cornered-boris-johnson-suffers-triple-commons-defeat. Läst 5 september 2019. 

Externa länkar

Europeiska flagganEU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.