Afghanistan
English: Afghanistan

دولت اسلامی افغانستان
د افغانستان اسلامي دولت
Da Afghanistan Islami Dawlat
Dawlat-e-Islami-e-Afghanestan
Flagga Statsvapen
Nationalsång: Sououd-e-Melli
HuvudstadKabul
Största stad Kabul (3,6 miljoner invånare 2015)[1]
Officiella språk dari, pashto[2]
Demonym afghan[3]
Statsskick Republik
 -  president Mohammad Ashraf Ghani
 -  regeringschef Abdullah Abdullah
Självständighet självständighetsförklarat 
 -  Erkänd 19 augusti 1919 
Yta
 -  Totalt 652 230 km² [4](42:a)
 -  Vatten (%) försumbart
Befolkning
 -  2017 (juli) års uppskattning 34 124 811 [5](39:e)
 -  Befolkningstäthet 52,3 inv./km² (126:e)
BNP (PPP) 2014 års beräkning
 -  Totalt 36,9 miljarder dollar 
 -  Per capita 1 177 dollar 
HDI (2018) 0,498 [6] (168:a)
Valuta afghani (AFA)
Tidszon UTC+4:30
Topografi
 -  Högsta punkt Nowshak, 7 485 m ö.h.
 -  Största sjö Hamun-i-Saberi
 -  Längsta flod Helmandfloden, 1 200 km
Nationaldag 19 augusti
Nationalitetsmärke AFG
Landskod AF, AFG, 004
Toppdomän .af
Landsnummer 93 [7]

Afghanistan, formellt Islamiska republiken Afghanistan,[3] persiska: جمهوری اسلامی افغانستان; pashto: د افغانستان اسلامي جمهوریت, är ett land i södra Asien. Afghanistan räknas enligt olika källor till Centralasien[8], Sydasien[9] eller Sydvästasien. Landet är bergigt och saknar kust. Det gränsar till Pakistan i söder och öster,[10] Iran i väst, Turkmenistan, Uzbekistan och Tadzjikistan i norr, och Kina allra längst i öster. En stor del av Afghanistans 652 000 kvadratkilometer stora yta täcks av Hindu Kush-bergskedjan vid den västra änden av Himalaya, som skiljer Amu Darja- och Indusdalen. Kabul är huvudstad och största stad.

Statistiken om landet är mycket bristfällig och man vet inte ens hur många invånare det finns, men folkmängden uppskattades 2019 till mellan 26 och 33 miljoner.[11][12] Cirka 70 procent av befolkningen är under 25 år.[12] Etniskt sett består befolkningen framför allt av etniska pashtuner, tadzjiker, hazarer och uzbeker.

Afghanistan är en Islamisk republik. Det är medlem av FN, Organisationen för islamiskt samarbete, gruppen av 77, den ekonomiska samarbetsorganisationen och den alliansfria rörelsen.källa behövs] Afghanistans ekonomi är världens 108:e största, med en BNP på 201,167 miljarder SEK;[13] lNär det gäller BNP per capita (PPP) är placeringen mycket sämre med rankningen 167 av 186 länder i en rapport från Internationella valutafonden 2016. [14] Afghanistan var 2017 Asiens fattigaste land. Enligt Världsbanken kom 96 procent av de offentliga utgifterna från utländska givare. Afghanistan är (2018) ett av världens mest korrupta länder.[15]

Afghanistan har en mycket gammal historia. Det fanns troligen jordbruk i området redan 4000 f.Kr. Regionen har genom tiderna underkuvats av olika imperiers arméer. Det strategiska läget längs Sidenvägen kopplade området till kulturerna i Mellanöstern och andra delar av Asien. I slutet av 1800-talet blev Afghanistan en buffertstat i det "stora spelet" mellan Brittiska Indien och det ryska imperiet. Gränsen till Brittiska Indien, Durandlinjen, drogs 1893 men har inte erkänts av den afghanska regeringen, något som har lett till ansträngda förbindelser med Pakistan sedan detta land blev självständigt 1947.

Efter det tredje anglo-afghanska kriget 1919 landet var fritt från utländskt inflytande och blev en monarki. Den siste kungen var Zahir Shah som störtades 1973 då republik inrättades. År 1978, efter en andra kupp, blev Afghanistan en socialistisk stat, som från december 1979 upprätthölls med hjälp av stora militära insatser från Sovjetunionen.1979-1989 pågick det afghansk-sovjetiska kriget mellan sovjetiska styrkor och USA-stödda inhemska väpnade grupper. Sedan Sovjetunionen lämnat landet 1989 fortsatte kriget mellan olika afghanska grupper. År 1996 erövrades större delen av Afghanistan av den islamiska fundamentalistgruppen Taliban, som styrde större delen av landet som en totalitär stat i över fem år. Taliban slogs tillbaka av en Nato-ledd koalition och en ny demokratiskt vald politisk struktur infördes gradvis från 2002, men inbördeskriget fortsatte och 2019 kontrollerade taliban en betydande del av landet.[16]

År 2019 var Afghanistan det land i världen som hade flest dödsfall förorsakade av krigshandlingar.[17]

Etymologi

Under antiken kallades landet Ariana eller Baktrien. Under medeltiden användes namnet Khorasan (”soluppgångens land”). Namnet Afghānistān betyder ”afghanernas land”. Det finns olika teorier om ordet afghans ursprung, ålder och mening.

  • Vissa anser att ”afghan” kommer från ”apagân”.[18] Pashtunerna började använda termen afghan som ett namn om sig själva från den muslimska perioden och framåt.
  • Enligt W. K. Frazier Tyler, M. C. Gillet och andra forskare förekommer ordet afghan först i Hudud-al-Alam år 982.
  • Den iranske polyhistorn Biruni ansåg att afghaner var olika stammar som levde bland de västra bergen vid floden Indus, vilket skulle vara Sulaimanbergen.[19]

Sista stavelsen i namnet, -stān, är ett efterled som betyder ”plats” på persiska. Ordet förekommer i flera språk i regionen. Termen ”Afghanistan” användes av mogulrikets kejsare Babur i sina memoarer under 1500-talet för att hänvisa till områdena söder om Kabul, som beboddes av pashtuner (kallade ”afghaner” av Babur).[20]

Fram till 1800-talet användes namnet endast för pashtunernas nedärvda områden, medan kungariket som helhet var känt som kungariket Kabulistan, som omnämns av den brittiske statsmannen och historiken Mountstuart Elphinstone.[21] Andra delar av landet var under vissa perioder erkända som självständiga kungariken, som till exempel kungariket Balkh under det sena 1700-talet och tidiga 1800-talet.[22]

När landet expanderade och centraliserades antog och utökade afghanska myndigheter namnet ”Afghanistan” för hela kungariket sedan den engelska översättningen "Afghanland" redan hade förekommit i olika fördrag mellan Brittiska Indien och den persiska Qajardynastin, refererande till områden som lydde under Barakzaidynastin i Kabul.[23]

Det blev det officiella namnet, när landet erkändes av världsgemenskapen 1919 sedan det blivit helt självständigt från britterna,[24] vilket bekräftades i nationens grundlag 1923.[25]

Historia

Huvudartikel: Afghanistans historia

Afghanistan har en mycket gammal historia. Det fanns troligen jordbruk i området redan 4000 f.Kr. Regionen som idag heter Afghanistan har genom tiderna underkuvats av olika imperiers arméer. Under Kyros den store inlemmades området från och med 529 f Kr i det akemenidiska perserriket. Under den persiska tiden utvecklades jordbruket och konstbevattning introducerades. Området erövrades på 300-talet f Kr av Alexander den store. En del av sidenvägen gick genom området.

Från och med någon gång under 200-talet f Kr utgjorde området ett spridningscentrum för buddhismen, framför allt dess Mahasanghika- och Dharmaguptaka-inriktningar, som spreds härifrån till Kina. Ett antal kända buddha-statyer existerar sedan 500-talet e Kr i Bamiyan-dalen. Området erövrades under medeltiden av Djingis Khan.

Ursprunget till dagens afghanska stat var det rike som bildades 1747 under Durranidynastins regent Ahmed Shah Durrani med Kandahar som huvudstad.[26] Senare flyttades huvudstaden till Kabul och i stora delar av landet överläts styrelsen på grannländerna. Under 1800-talet styrdes Afghanistans utrikespolitik av det brittiska imperiet och under det sena 1800-talet blev Afghanistan en buffertstat i rivaliseringen mellan det Brittiska Indien och Tsarryssland, en schism som har kallats det stora spelet.[27] Eftersom det aldrig helt har erövrats av någon utomstående makt har Afghanistan blivit kallat "oövervinnbart" [28] [29] och "imperiernas kyrkogård" .

Afghanistan som buffertzon i det storpolitiska spelet. Karikatyr som föreställer Shir Ali Khan med «vännerna» Ryssland och Storbritannien (1878).

Landet uppnådde full självständighet efter det tredje anglo-afghanska kriget. Landet skiljdes helt från Storbritannien den 19 augusti 1919. 1933 till 1973 var en politiskt stabil period då landet styrdes av kung Zahir Shah. 1946 blev landet medlem av FN. 1973 grep kungens svåger Mohammed Daoud Khan makten genom en oblodig militärkupp. Kungen avsattes och republik utropades. Daoud och hela hans familj mördades 1978 då det afghanska kommunistpartiet tilltvingade sig makten genom en militärkupp.[30]

Efter det kommunistiska maktövertagandet förbjöds alla andra politiska partier än det kommunistiska PDPA. Kommunistregimen utmanades av den USA- och Pakistanstödda mujaheddingerillan. Genom CIA utbildades och beväpnades minst 35 000 mujaheddinsoldater. En del av dessa var frivilliga från andra länder. När landets kommunistregering närmade sig kollaps invaderades Afghanistan, i december 1979, av sovjetiska trupper. De tio följande åren härjades Afghanistan av det Afghansk-sovjetiska kriget, en konflikt där uppskattningsvis 15 000 sovjetiska soldater miste livet. Dessa förluster i kombination med Sovjetunionens förestående sammanbrott och omfattande internationella påtryckningar föranledde att de sovjetiska stridskrafterna drog sig tillbaka 1989.[30] Antalet afghanska dödsoffer i kriget är oklart - olika källor anger mellan 562 000 och två miljoner människor. Ungefär sex miljoner flydde till grannländerna Iran och Pakistan.[31]

Det sovjetiska uttåget följdes av en utdragen maktkamp mellan olika mujaheddinfraktioner. 1994 uppstod som en motrektion mot kaoset och laglösheten talibanrörelsen.[32] Sedan islamistisk gerilla tog makten över landet 1992 styrdes Afghanistan provisoriskt av ett ledarråd. Nya författningar antogs 1993 och i juli 1996 utan att de tillämpades på grund av det pågående inbördeskriget. Dess blodigaste strider rasade 1994 då 10 000 milismän dödades i drabbningar i och runt Kabul.

Talibanerna kom till makten i september 1996. Som mest kontrollerade talibanerna 90 procent av landets yta. I nordöst utmanades islamiströrelsen av Norra alliansen. Talibanerna införde islamistiska sharialagar och ändrade landets namn till Islamiska emiratet Afghanistan. Mohammed Omar fick titeln amir al-muminin (de troendes härförare). Landet utvecklades under slutet av 1990-talet till ett tillhåll för militanta islamister, bland annat Usama bin Ladens rörelse al-Qaida. 1998 sprängde al-Qaida de amerikanska ambassaderna i Kenya och Tanzania. I efterspelet av attackerna krävde USA att Afghanistan skulle utlämna bin Ladin. När talibanregimen vägrade lät Clinton-administrationen bomba vad man trodde var al-Qaidas träningsläger i Afghanistan, vilket visade sig vara civila byar. 1999 införde FN sanktioner mot Afghanistan.[32]

Talibanregimen blev allt mer isolerad och fundamentalistisk. I mars 2001 lät regimen skjuta sönder två 1 500 år gamla Buddhastatyer. Omvärlden rasade mot förstörelsen av dessa världsarvsförklarade kulturminnen.[32] 11 september-attackerna 2001 föranledde USA att ånyo att kräva bin Ladin utlämnad. Regimen i Kabul tog avstånd från terrorattackerna efter påtryckningar från Pakistan. Afghanistan erbjöd sig att utlämna bin Ladin om USA kunde presentera bevis för att denne hade planerat attackerna. USA avvisade kravet.

Afghanistan angreps 7 oktober 2001 av USA. Kriget ledde till att talibanregimen avsattes. Målet var enligt USA att tillfångata eller döda Usama bin Ladin, men vissa källor påstår att det egentliga motivet var olja. I december 2001 hade invasionsstyrkorna tagit kontroll över Afghanistan. Vid årsskiftet enades afghanska ledare, talibanmotståndare, vid en konferens i Bonn om att bilda en interimsregering under Hamid Karzai. 2002 hölls ett traditionellt Loya jirga för att dra upp riktlinjer för landets framtid efter Taliban.


Efter 2001

2002-2014 styrdes Afghanistan av president Hamid Karzai. Denne handplockades från början av Bush-administrationen för att leda en övergångsregering efter talibanernas fall. Presidentval hölls 9 oktober 2004. Över 10 miljoner afghaner registrerade sig för att rösta. 17 kandidater utmanade interimspresident Karzai. Flera av dessa hävdade att valfusk förekom och manade till valbojkott. En oberoende kommission fastslog att valfusk hade förekommit, dock inte i en sådan omfattning att valets utgång hade påverkats. Karzai fick 55,4 procent av rösterna. Valet var det första i Afghanistan sedan val till parlamentet 1969. Våldet trappades upp inför valet 18 september 2005. Inom tio dagar i maj dödades den uttalat antitalibanske ledaren för det islamska rådet, Mawlawi Abdullah Fayaz och polischefen i Kabul, Akram Khakraizwall. En internationell givarkonferens arrangerades i London den 1 februari 2006 där Afghanistan fick löfte om 10 miljarder amerikanska dollar. Hårda strider har rasat mellan de Natoledda ISAF-styrkorna och motståndsgrupper (bl.a. talibaner) sedan mars 2006. Den 12 maj 2007 dödades en av talibanernas befälhavare Mulla Dadullah Akhund i Helmand. I en vedergällningsaktion 23 juli svarade talibaner med att tillfångata och föra bort 23 sydkoreanska missionärer.

Hamid Karzai svärs in som president 7 december 2004.

I Karzais regering ingick av medlemmar ur Norra alliansen och andra regionala och etniska grupper. Exkungen Mohammed Zahir Shah återflyttade till Afghanistan, men saknade utsikter att bli återinsatt. Zahir Shah avled 23 juli 2007. Landets nya författning trädde i kraft 4 januari 2004. Truppnärvaro från USA samt ett antal länder sörjer för den huvudsakliga krigsinsatsen mot regimens motståndare. Styrkor sammansatta efter en resolution av FN:s säkerhetsråd International Security Assistance Force (ISAF) är sedan december 2001 stationerade i Kabul. Militäralliansen NATO har fört befälet över ISAF sedan den 11 augusti 2003. ISAF kontrollerar cirka 30 procent av Afghanistans territorium. Nordzonen hålls av vice försvarsministern och generalen Abdul Rashid Dostum.

I slutet av 2001 tog FN:s säkerhetsråd initiativ till den fredsbevarande styrkan International Security Assistance Force (ISAF). Styrkans mandat är att bistå president Karzais regering att upprätthålla lag och ordning samt att återuppbygga landets infrastruktur. Under 2005 ingick USA och Afghanistan ett avtal om samverkan, vilket band samman de båda länderna i en långvarig relation. Samtidigt har det internationella samfundet bidragit med flera miljarder USA-dollar för att återuppbygga landet.

Talibanrörelsen gick under jorden för att senare återkomma och kontrollera 10 procent av landet (2008).[32] Landet är mycket fattigt och infrastrukturen är i spillror. Landminor är ett stort problem. Ytterst lite av lagstiftningen har ändrats sedan talibantiden.

2014 hölls ett nytt presidentval. Efter en utdragen process med ömsesidiga beskyllningar om valfusk fastställdes ett valresultat genom förhandlingar i oktober 2014. Resultatet blev att de två huvudkandidaterna till presidentposten delade upp makten mellan varandra. Ashraf Ghani utsågs till president och Abdullah Abdullah blev regeringschef.

Både talibanerna, IS och andra upprorsgrupper agerar i Afghanistan, och regeringen har ända sedan USA--invasionen 2001 varit beroende av NATO-styrkor för att behålla makten. Sommaren 2019 förhandlade USA med talibanerna om ett tillbakadragande av amerikanska trupper, men utan att komma till någon överenskommelse. Inbördeskriget fortsatte, och hösten 2019 präglades av kraftigt ökat våld, som ofta riktade sig mot civila.[31][33]

Säkerhetsläget 2018-2019

Uppsala konfliktdatabas rapporterar att Afghanistan år 2018 var det land i världen som hade störst antal döda i organiserat våld och väpnad konflikt. Nästan 26 000 människor dog av sådant våld, det största antalet sedan 1989. Under första halvåret 2019 var antalet konfliktrelaterade dödsfall nästan 14 000, varav 96 procent berodde på konflikten mellan regeringen och talibanerna.[17] FN rapporterar att de civila förlusterna mellan juli och september 2018 var 1 174 döda och 3 139 skadade, en nivå som betecknas som "utan motstycke" med "totalt oacceptabelt" våld. Förlusterna är 42 procent högre än under samma period i fjol och FN lägger det största ansvaret på grupper som talibanerna och terrorrörelsen IS.[34]

På grund av säkerhetsläget har svenska utrikesdepartementet sedan 2006 avrått från alla resor till Afghanistan.[35]Det svenska Migrationsverkets Center för landinformation och landanalys inom migrationsområdet (Lifos) publicerar regelbundet rapporter om säkerhetsläget i ett antal länder. Nedan sammanfattas den (nov 2019) senaste fullständiga rapporten om Afghanistan, publicerad i december 2018.[36]

Väpnat våld

Den afghanska regeringen har länge varit i försvarssituation mot talibanerna. I juli 2018 kontrollerar regeringen cirka 65 procent av landet. I september fanns i landet uppskattningsvis 20 000 internationella soldater inom den NATO-ledda styrkan Resolute Support. Under 2018 gjorde talibanerna ingen stor våroffensiv som tidigare år, utan genomförde en mängd mindre attacker.mot polis- och arméposteringar runt om i landet. De attackerade även provinshuvudstäderna i Farah och Ghazni, enligt Lifos tolkning som en demonstration inför befolkningen av sin egen styrka och svagheten hos den valda regeringen, som talibanerna ser som USA-kontrollerade marionetter. Antalet totala dödsoffer under januari-augusti var klart högre än motsvarande period 2017, medan antalet civila offer var något lägre. Lifos ser dock en ökande risk för civilbefolkningen att drabbas av självmordsattacker och andra sprängdåd och av regeringens flygbombningar. Speciellt pekar man på sekteriska attacker mot landets shiamuslimska minoritet i västra Kabul och i Herat.[36]

Huvudstaden Kabul är under regeringskontroll men har trots detta utsatts för ett ökande antal självmordsbombningar som var och en har skördat många offer. Invånarna i Kabul upplever en stor otrygghet som begränsar deras rörlighet i staden. Det största antalet civila dödsfall inträffade i Kabul samt i provinserna Nangarhar, Ghazni, Faryab och Helmand. Lifos ser en stor krigströtthet hos befolkningen och uttrycker försiktiga förhoppningar om förhandlingslösningar på konflikten, men betonar att detta i så fall är på lång sikt, bland annat för att IS har etablerat sig i Afghanistan och inte är intresserade av förhandlingar. Som ett tänkbart värre scenario ser Lifos riskerna för ökat sekteristiskt våld mot den shiamuslimska hazariska minoriteten, som befaras försvara sig med vapen.[36]

Flyktingsituationen

Vid halvårsskiftet 2018 fanns enligt uppskattningar nästen 1,5 miljoner internflyktingar i Afghanistan. Vissa av dem har lämnat sina hem eftersom torka gjort det omöjligt att försörja sig, men de flesta har flytt på grund av det pågående våldet. De flesta internflyktingarna har tagit sin tillflykt till större städer inom sitt närområde.[36]

I början av 2018 fanns cirka 5 miljoner afghanska medborgare i grannländerna Iran och Pakistan. Under första halvåret 2018 återvände drygt en halv miljon av dem till Afghanistan. Huvuddelen av dem återvänder från Iran, där det på grund av den politiska och ekonomiska utvecklingen blivit allt svårare för afghanska flyktingar att försörja sig. Återvändare från övriga världen är mycket färre. Enligt uppgifter från Eurostat återvände 4 265 afghanska medborgare från EU år 2017, och 2016 uppgick antalet till 8 340. De studier och uppföljningar som har gjorts visar att många av de som återvänt från Europa har en vilja att återigen lämna Afghanistan.Det finns också uppgifter om att personer som har sin familj i Iran tenderar att relativt omgående lämna Afghanistan och ta sig till Iran.[36]

Möjligheten till försörjning och sysselsättning är generellt sett sämre för internflyktingar och återvändare jämfört med befolkningen i stort. 84% av återvändarna är i en akut situation med brist på mat. En del av återvändarnas svårigheter beror på att det är svårt att etablera sig och hitta jobb och bostad på en ny plats i Afghanistan utan ett nätverk bestående av familj, släkt eller nära vänner. Bristen på rent vatten är generellt ett stort problem, som förefaller drabba internflyktingar och återvändare hårdare än befolkningen i stort.[36]


Geografi

Huvudartikel: Afghanistans geografi
Engelskspråkig karta över Afghanistan.

Afghanistan gränsar till sex länder: Iran och Turkmenistan i väster, Uzbekistan och Tadzjikistan i norr och Pakistan och Kina i öster. Bergskedjan Hindukush går från nordöstra delen av landet till västra gränsen. Bergsmassiven bildar gränser mellan landets regioner. Den högsta punkten är berget Nowshak som når 7 485 meter. Slättland täcker landets norra och sydvästra delar. De största städerna är Kabul, Herat, Jalalabad, Mazar-e Sharif och Kandahar. Drygt 12,3 procent, eller 8 miljoner hektar, av landets yta består av odlingsbar mark, varav mer än hälften är konstbevattnad.[37] Landet har drabbats av jordbävningar. I mars 2002 skakades provinserna Samangan och Baghlan av en serie skalv i vilka 1 800 omkom och tusentals blev hemlösa. Totalt skadades över 4 000 människor.

Klimat

Afghanistan har inlandsklimat med varma somrar och kalla vintrar. Torka råder i stora delar av landet, vilket gör att färskvattentillgången blir begränsad.

Kabul (34° N, 69° E,1 815 m ö.h.[38]
 JanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDec
Medeltemp (℃)−3−161318222524201493
Maxtemp (℃)142325283337384036322519
Mintemp (℃)−21−21−14−3161182−3−15−19
Nederbörd (mm)303694101205332152010
Kandahar (31° N, 65° E, 1 055 m ö.h.[38]
 JanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDec
Medeltemp (℃)691419242729272218137
Maxtemp (℃)212731364244424338383225
Mintemp (℃)−10−6−614912114−1−9−9
Nederbörd (mm)7943208523202220

Styre och politik

Utrikespolitik och krigsmakt

Huvudartiklar: Afghanistans utrikespolitik och Afghanistans krigsmakt
USA:s ambassad i Kabul.

Afghanistans utrikesministerium har upprätthållit goda relationer med länderna som idag ingår i Nato sedan 1920-talet, och har varit medlem i FN sedan 1946. I och med den amerikanska interventionen i Afghanistan har antalet utländska trupper kraftigt ökat och idag har mer än 22 Natoländer förlagt omkring 140 000 soldater till Afghanistan som en del av International Security Assistance Force (ISAF). Bortsett från de militära aspekterna har Afghanistan också starka ekonomiska länkar till Nato och deras allierade.

Afghanistans krigsmakt inkluderar den Afghanska Nationalarmén (ANA) och det Afghanska Nationella Arméflyget. Krigsmakten har för närvarande omkring 160 000 man, ett antal som förväntas stiga till 260 000 de närmaste åren. De tränas och utrustas av länderna i Atlantpakten, huvudsakligen av Förenta Staterna. ANA är uppdelat i sju armékårer med 201. armékåren ("Selab") i Kabul som den största. ANA har också en särskild kommandobrigad som grundades 2007. En särskild skola - Afghanistans Nationella Militärakademi - utbildar landets krigsmän. Dessutom är ett särskilt militäruniversitet (som har kostat ca 200 miljoner dollar) under uppförande nära huvudstaden.

Administrativ indelning

Numrerad karta över Afghanistans 34 provinser.
Karta över Afghanistans 34 provinser.

Afghanistan består av 34 provinser, eller velayat. Regionerna styrs formellt av centralt utnämnda guvernörer.

  1. Badakhshan
  2. Badghis
  3. Baghlan
  4. Balkh
  5. Bamiyan
  6. Daikondi
  7. Farah
  8. Faryab
  9. Ghazni
  10. Ghowr
  11. Helmand
  12. Herat
  1. Jowzjan
  2. Kabul
  3. Kandahar
  4. Kapisa
  5. Khost
  6. Konar
  7. Kondoz
  8. Laghman
  9. Lowgar
  10. Nangarhar
  11. Nimruz
  1. Nurestan
  2. Oruzgan
  3. Paktia
  4. Paktika
  5. Panjshir
  6. Parvan
  7. Samangan
  8. Sar-e Pol
  9. Takhar
  10. Wardak
  11. Zabol

(Se karta för överensstämmande numrering.)

Ekonomi

Afghanistan är ett av Asiens fattigaste länder.[39] Landet är ett outvecklat agrarland med låg medellivslängd. De reformer som inletts raserades under 1980-talets krig och inbördesstrider, då även närings- och samhällsliv lamslogs. Men landet har stora, ännu outnyttjade naturresurser, bl.a. kol och järnmalm och riklig tillgång på vattenkraft. I norr utvinns stora mängder naturgas; huvuddelen exporterades tidigare till Sovjetunionen. Industrin är svagt utvecklad och omfattar mest lätt produktion (livsmedel, textilier, byggnadsmaterial). Omkring hälften av befolkningen lever av jordbruk och boskapsskötsel. Konstbevattnade odlingar i floddalarna ger spannmål, grönsaker, sydfrukter och bomull. Karakulfåren ger pälsverk (persian) och ull, som används för tillverkning av de berömda afghanmattorna. Viktiga handelspartner före kriget var Sovjet, Pakistan och Indien.

Valutan är afghani. För en svensk krona kan 6 afghani erhållas. Under de senaste åren har opiumhandeln ökat kraftigt i landet, och 2006 beräknades den utgöra cirka 35 procent av Afghanistans BNP.[40] Afghanistan svarar för 93 procent av den totala opiumproduktionen i världen (2007).[41]uppdatering behövs]

Afghanistan har en bruttonationalprodukt (köpkraftsparitet) på 23 468 000 000 internationella dollar (2009).[42] Landet hade samma år en bruttonationalprodukt (köpkraftsparitet) per capita på 812 internationella dollar.[42]uppdatering behövs]

Naturtillgångar

Afghanistan har förhållandevis stora tillgångar av koppar, järn, olja, och naturgas. Majoriteten av naturgasen i landet används även i Afghanistan.[43]

Illegala droger

I Afghanistan odlas 80-90 procent av all världens opium, vilket gör landet till världens största producent[44]. Opium används främst i tillverkningen av heroin. Många fattiga familjer i Afghanistan försörjer sig till stor del på att producera opium[44].

Demografi

Då det saknas en aktuell och genomgripande folkräkning varierar uppgifter om folkgruppernas procentuella andel.[45] Den senaste officiella folkräkningen genomfördes 1979. Den mest genomgripande skillnaden mellan Afghanistan och det stora flertalet länder i dess befolkningsstorlek är att det är ett stamsamhälle, antagligen världens största.

Afghanistans befolkning utgörs av fyra större och ett trettiotal mindre folkgrupper. En källa från 1998 uppgav att pashtuner utgjode 62,73 % av befolkningen. De andra folkgrupperna som nämndes var tadzjiker (12,4 %), hazarer (9 %), uzbeker (6 %) aimaker (2,68 %) och turkmener (2,69 %).[46]

Dessa siffror avviker emellertid från nyare uppgifter meddelade av Svenska Afghanistankommittén. Enligt denna har Afghanistan 24–36 miljoner invånare, varav 45 % är under 15 år och 1,5–2,5 miljoner nomader. Av de större grupperna uppges 40–45 % vara pashtuner, 25 % tadzjiker samt 10–15 % vardera hazarer och uzbeker.[47]

Landet har två officiella språk, pashto och dari, som bägge tillhör den iranska grenen av den indoeuropeiska språkfamiljen. Vissa provinser har dock andra officiella språk. Enligt en källa från 2007 talas dari, som är en högspråksvariant av persiska, tillsammans med närliggande persiska dialekter av cirka 50 %, främst tadzjiker (egentligen tadzjikiska), hazarer (egentligen hazaragi) och aimaker (egentligen aimaq). Pashtu talas av 35 %. Vidare talar 11 % turkspråk, främst uzbekiska (10 % av hela befolkningen) och turkmenska, men även kirgiziska, och utöver detta talas 30 mindre språk (främst baluchiska, pashai och nuristanska språk) av cirka 4 %.[48]

Omkring 17 procent av befolkningen bor i städer, men huvuddelen lever i byar på landsbygden. Tätast befolkade är floddalarna och slätten i norr.

I ett land med en sådan etniskt mångfald som Afghanistan har den gemensamma religionen, islam, spelat en viktig roll för att ena de olika folkgrupperna. Omkring 80 procent av befolkningen är sunnimuslimer, 19 procent är shiamuslimer och cirka 1 procent har annan trostillhörighet.[48]

Media

Medierna kontrollerades tätt under talibanperioden och andra perioder i landets historia, och var relativt fria under andra. Under talibanperioden lades televisionen ned 1996 och tryckt media förbjöds att publicera kommentarer, fotografier eller läsarnas brev.[49] Den enda radiostationen sände religiösa program och propaganda och sände ingen musik.[49]

Efter att talibanregimen störtades 2001, släpptes pressens begränsningar gradvis och privat media diversifierades. Yttrandefriheten och pressen främjas i 2004 års grundlag och censur bannlys, även om att förtala personer eller att producera material som motsätter sig islams principer är förbjudet. 2008 listade Reportrar utan gränser mediamiljön som 156 av 173, den första som är någorlunda fritt.[50] 400 publikationer har nu registrerats och 60 radiostationer, en stor informationskälla, existerar nu.[51] Även utländska radiostationer, exempelvis BBC, sänder i landet.

Utbildning

Afghanistan har en av de högsta befolkningsandelarna i världen som ej är läs och skrivkunniga.[52]

UNESCO Institute of Statistics Afghanistan läskunnighet för befolkningen över 15 år 1980-2015

Sedan 2006 har mer än fyra miljoner manliga och kvinnliga studenter påbörjat studier i skolor runt om i landet. På grund av bristande finansiering, osäkra skolbyggnader, kulturella normer och en stor mängd icke ackrediterade lärare återstår det dock ännu omfattande problem med utbildningen i Afghanistan. Bristen på kvinnliga lärare är ett problem för vissa afghanska föräldrar, framförallt i mer konservativa områden, då de inte vill att deras döttrar skall undervisas av män.[53]

Antalet läs- och skrivkunniga bland landets befolkning uppgick 2006 till uppskattningsvis 28 procent. Fördelat mellan könen så är cirka 43 procent av männen och 13 procent av kvinnorna läskunniga.[54]

År 2015 kunde 31% av befolkningen över 15 läsa och skriva, där andelen var 17% för kvinnor. Andelen läskunniga kvinnor varierade kraftigt olika delar av landet. För män var läskunnigheten högst i Kabul med 68% och lägst i Helmand med 41%.[52]

Kvinnorättigheter

Enligt FN är Afghanistan ett av världens mest ojämlika länder. Huvuddelen av alla kvinnor är förtryckta av patriarkala sedvänjor och kvinnor diskrimineras inom utbildning, politik och arbetsmarknad på grund av en utbredd kvinnodiskriminerande kultur.[55][56] Nästan 9 av 10 kvinnor utsätts för fysiskt, sexuellt eller psykiskt våld och vanligen utövas våldets av offrets egen familj.[57] Kvinnors levnadsvillkor bestäms till stor del av kvinnans far eller make.[56] När maken dör förlorar kvinnan sin identitet och ställning i samhället.[58]

Enligt organisationen Afghanistan Independent Human Rights Commission, upp emot 80% av alla äktenskap äger rum utan samtycke från bruden som ofta är omyndig. Mellan 60-80% av alla äktenskap är tvångsäktenskap. Enligt organisationens intervjuer med överlevande kvinnor som försökt begå självmord var den vanligaste orsaken att undslippa äktenskapet.[59]

Under Taliban-regimens styre förlorade kvinnor rätten till utbildning och var förbjudna att lämna hemmet utan en manlig släkting eller att vistas i offentliga miljöer utan en heltäckande slöja.[57]

Kvinnors läs- och skrivkunnighet var 2015 17% i snitt och högst i Kabul med 24.7% och i vissa områden på landsbygden så låg som 1.5%.[52]

Situationen för barn och unga

Afghanistan är (2017) Asiens fattigaste land och 40 procent av barnen är kroniskt undernärda.[12]

FN rapporterade i oktober 2019 att en tredjedel av alla civila offer för krigsvåld under 2015-2018 var barn, och att det under denna period gjorts 832 attacker mot skolor.[60] Det rapporteras att både talibanerna och IS använder barn som soldater och självmordsbombare.[61][62] Det finns också rapporter om att afghanska flyktingpojkar i Iran tvångsrekryterats till att strida i iranska förband på Assad-regimens sida i Syrien, ofta med dödlig utgång.[63][64]

FN uppskattade 2008 att cirka 70-80 procent av alla äktenskap var tvångsäktenskap, vilket inte ska förväxlas med arrangerade äktenskap.[65] Flickor men även pojkar tvingas till äktenskap och gifts bort medan de fortfarande är barn[66]. Afghanistan Independent Human Rights Commission rapporterar att det är vanligt med självmord och självmordsförsök bland flickor och unga kvinnor som vill slippa giftas bort.[67] Unga pojkar riskerar att utnyttjas som sexslavar genom seden bacha bazi, som formellt är förbjuden men som tillämpas av rika och inflytelserika män.[68][69][70]

Kultur

Afghansk litteratur skrivs på något av landets språk, främst persiska (kallat dari i Afghanistan sedan 1964) men även pashto, uzbekiska och tadzjikiska. En stor del av den persiska litteraturen är poesi.[71] Ända sedan medeltiden har litteratur och miniatyrmåleri i Afghanistan och Iran tillhört en gemensam kulturtradition. Många afghanska författare publiceras på förlag i Iran.

Flera av landets historiska monument har blivit skadade eller förstörda under krigen de senaste åren. Två kända statyer av Buddha i Bamianprovinsen förstördes av talibanerna som ansåg och påstod att de kunde påverka folkets tro. Dessa två Buddhastatyer tillhör Hazarafolkets kulturarv och har funnits mer än 1500 år.

Andra kända orter är Herat, Ghazni och Balkh. Vid Hari Rud finns ett av Afghanistans världsarv, Hari Ruds minaret och fornlämningarna i Jam.

Världsarv

I Afghanistan finns det två världsarv:



Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från 19 januari 2015.

Noter

  1. ^ GeoHive: Afghanistan Arkiverad 21 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine. Läst 19 februari 2016. (På engelska)
  2. ^ The Constitution of Afghanistan Läst 20 januari 2013.
  3. ^ [a b] (Noia 64 mimetypes pdf.png http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf 
  4. ^ ”Afghanistan, Geography”. The World Factbook. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/af.html. Läst 21 juli 2013. 
  5. ^ ”The World Factbook — Central Intelligence Agency” (på en). www.cia.gov. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/af.html. Läst 4 oktober 2018. 
  6. ^ http://hdr.undp.org/en/2018-update
  7. ^ https://www.eniro.se/landsnummer
  8. ^ ”Landguiden: Afghanistan”. Utrikespolitiska institutet. 13 november 2019. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/afghanistan/. Läst 17 november 2019. 
  9. ^ ”Geographic Regions”. United Nations Statistics Division. https://unstats.un.org/unsd/methodology/m49/. Läst 17 november 2019. 
  10. ^ Delar av gränslandet mot Pakistan ingår i den omstridda regionen Kashmir som Indien gör anspråk på.
  11. ^ ”Afghanistans befolkning”. Svenska Afghanistankommittén. 2019-01-17. https://sak.se/afghanistan/befolkning. Läst 9 november 2019. 
  12. ^ [a b c] ”Sociala förhållanden”. Svenska Afghanistankommittén. 22 maj 2018. https://sak.se/afghanistan/sociala-forhallanden. Läst 9 november 2019. 
  13. ^ ”Afghanistan GDP | 2019 | Data | Chart | Calendar | Forecast | News”. tradingeconomics.com. https://tradingeconomics.com/afghanistan/gdp. Läst 27 augusti 2019. 
  14. ^ ”Report for Selected Countries and Subjects”. www.imf.org. https://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2017/01/weodata/weorept.aspx?pr.x=43&pr.y=5&sy=2016&ey=2016&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=512,672,914,946,612,137,614,546,311,962,213,674,911,676,193,548,122,556,912,678,313,181,419,867,513,682,316,684,913,273,124,868,339,921,638,948,514,943,218,686,963,688,616,518,223,728,516,836,918,558,748,138,618,196,624,278,522,692,622,694,156,142,626,449,628,564,228,565,924,283,233,853,632,288,636,293,634,566,238,964,662,182,960,359,423,453,935,968,128,922,611,714,321,862,243,135,248,716,469,456,253,722,642,942,643,718,939,724,644,576,819,936,172,961,132,813,646,199,648,733,915,184,134,524,652,361,174,362,328,364,258,732,656,366,654,734,336,144,263,146,268,463,532,528,944,923,176,738,534,578,536,537,429,742,433,866,178,369,436,744,136,186,343,925,158,869,439,746,916,926,664,466,826,112,542,111,967,298,443,927,917,846,544,299,941,582,446,474,666,754,668,698&s=PPPPC&grp=0&a=. Läst 27 augusti 2019. 
  15. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet :39
  16. ^ ”Afghanistan: Who controls what”. www.aljazeera.com. https://www.aljazeera.com/indepth/interactive/2016/08/afghanistan-controls-160823083528213.html. Läst 27 augusti 2019. 
  17. ^ [a b] ”AFGHANISTAN in the first half of 2019” (Pdf). Uppsala universitet: Department of Peace and Conflict Research. 5 september 2019. https://pcr.uu.se/research/ucdp/publications/ucdp-bulletin/. Läst 8 november 2019. 
  18. ^ ”Afghanistan History”. Encyclopædia Britannica Online. Encyclopædia Britannica, Inc. http://www.britannica.com/eb/article-129450/Afghanistan. Läst 25 juni 2008. 
  19. ^ Morgenstierne, G. (1999). "AFGHĀN". Encyclopaedia of Islam (CD-ROM-utgåva v. 1.0). Leiden, The Netherlands: Koninklijke Brill NV
  20. ^ "Transactions of the year 908 Arkiverad 11 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine." av Zāhir ud-Dīn Mohammad Bābur i Bāburnāma, översatt av John Leyden, Oxford University Press: 1921.
  21. ^ Elphinstone, M., "Account of the Kingdom of Cabul and its Dependencies in Persia and India", London 1815; publicerad av Longman, Hurst, Rees, Orme & Brown
  22. ^ E. Bowen, "A New & Accurate Map of Persia" i A Complete System Of Geography, tryckt för W. Innys, R. Ware [etc.], London 1747
  23. ^ E. Huntington (1907). ”The Anglo-Russian Agreement as to Tibet, Afghanistan, and Persia”. Bulletin of the American Geographical Society (University of California Press) 39 (11). 
  24. ^ M. Ali, "Afghanistan: The War of Independence, 1919", Kabul [s.n.], 1960
  25. ^ ”Constitutions of the Past (1923)”. Afghanistan Online. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131006075140/http://www.afghan-web.com/history/const/const1923.html. Läst 25 juni 2008. 
  26. ^ ”Ahmad Shah Durrani”. Encyclopædia Britannica Online. Encyclopædia Britannica, Inc. http://www.britannica.com/eb/article-9004137/Ahmad-Shah-Durrani. Läst 25 juni 2008. 
  27. ^ Anwar-ul-Haq Ahady (1995). ”The Decline of the Pashtuns in Afghanistan”. Asian Survey (University of California Press) 35 (7): sid. 621-634. 
  28. ^ Dalrymple, William (9 mars 2014). ”Is Afghanistan really impossible to conquer?” (på en-GB). https://www.bbc.com/news/magazine-26483320. Läst 27 augusti 2019. 
  29. ^ Feb 6, ADITYA MENON | Updated:; 2010; Ist, 13:07. ”Afghanistan: Most invaded, yet unconquerable - Times of India” (på en). The Times of India. https://timesofindia.indiatimes.com/world/south-asia/Afghanistan-Most-invaded-yet-unconquerable/articleshow/5542209.cms. Läst 27 augusti 2019. 
  30. ^ [a b] Skovmand, sidan 499
  31. ^ [a b] Uppgiften hämtad från artikeln Afghanistan i engelskspråkiga Wikipedia. https://en.wikipedia.org/wiki/Afghanistan#Recent_history_.282002.E2.80.93present.29
  32. ^ [a b c d] Who are the Taleban? BBC News. Publicerat 28 februari 2008. Besökt 28 april 2008.
  33. ^ ”Michael Winiarski: Ökande våld när Afghanistan går till val”. Dagens Nyheter. 23 september 2019. https://www.dn.se/nyheter/varlden/michael-winiarski-okande-vald-nar-afghanistan-gar-till-val/. Läst 8 november 2019. 
  34. ^ ”FN: Antalet civila dödsoffer i Afghanistan saknar motstycke”. Dagens Nyheter. 17 oktober 2019. https://www.dn.se/nyheter/varlden/fn-antalet-civila-dodsoffer-i-afghanistan-saknar-motstycke/. Läst 8 november 2019. 
  35. ^ ”Afghanistan - avrådan”. Regeringskansliet. 20 februari 2015. https://www.regeringen.se/uds-reseinformation/ud-avrader/avradan-till-afghanistan/. Läst 8 november 2019. 
  36. ^ [a b c d e f] ”Lifosrapport: Säkerhetsläget i Afghanistan” (Pdf). Migrationsverket. 4 december 2018. sid. 5-8, 83-108. https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=42414. Läst 8 november 2019. 
  37. ^ Nationalencyklopedin Afghanistans jordbruk. Läst 2011-08-03.
  38. ^ [a b] Världens länder, vol 1 (Afghanistan — Cypern), Bonniers, ISBN 91-34-50745-0 N
  39. ^ CIA Factbook - GDP - per capita (PPP) - Landet ligger på plats 217 på en lista över GDP Per capita]
  40. ^ http://www.nytimes.com/2006/09/03/world/asia/03afghan.html?ex=1314936000&en=77aca21e09c8576e&ei=5088&partner=rssnyt&emc=rss.
  41. ^ http://www.unodc.org/pdf/research/AFG07_ExSum_web.pdf
  42. ^ [a b] ”Report for Selected Countries and Subjects” (på engelska). http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2009/01/weodata/weorept.aspx?pr.x=86&pr.y=2&sy=2009&ey=2009&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=512&s=PPPGDP&grp=0&a=. Läst 9 augusti 2009. 
  43. ^ ”Naturresurser”. Svenska Afghanistankommittén (SAK). https://sak.se/afghanistan/ekonomi-och-naringsliv/naturresurser. Läst 22 maj 2019. 
  44. ^ [a b] ”Opiumproduktion i Afghanistan”. Svenska Afghanistankommittén (SAK). https://sak.se/afghanistan/ekonomi-och-naringsliv/opium. Läst 13 juni 2019. 
  45. ^ Hewad Afghanistan – The ethnic composition of afghanistan in different sources, avläst 2012-01-12.
  46. ^ Maley, ed. by William (1998). Fundamentalism reborn? : Afghanistan and the Taliban (3. impr., new preface.). New York: New York Univ. Press. ISBN 0814755852 
  47. ^ Ett 30-tal folkgrupper lever i Afghanistan. Svenska Afghanistankommitténs webbplats. Läst 11 september 2019.
  48. ^ [a b] ”Afghanistan” (på engelska). The World Factbook. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/af.html. 
  49. ^ [a b] Dartnell, M. Y. Insurgency Online: Web Activism and Global Conflict. University of Toronto Press, 2006. ISBN 978-0-8020-8553-5.
  50. ^ Press Freedom 2008 Index, Reporters Without Borders.
  51. ^ Afghanistan Press Report 2008, Freedom House.
  52. ^ [a b c] ”Enhancement of Literacy in Afghanistan III | United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization”. www.unesco.org. http://www.unesco.org/new/en/kabul/education/youth-and-adult-education/enhancement-of-literacy-in-afghanistan-iii/. Läst 27 oktober 2019. 
  53. ^ Mojumdar, Aunohita (9 april 2007). ”Afghan Schools' Money Problems”. BBC News. http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/south_asia/6533379.stm. Läst 7 augusti 2009. 
  54. ^ Landguiden - Länder i fickformat (9 april 2007). ”Afghanistan - Faktablad : Utbildning”. Utrikespolitiska institutet. http://www.landguiden.se/. Läst 7 augusti 2009. 
  55. ^ ”Med förebyggande insatser får afghanska kvinnor del av mänskliga rättigheter”. www.sida.se. http://www.sida.se/Svenska/har-arbetar-vi/Asien/Afghanistan/resultatexempel/Med-forebyggande-insatser-far-afghanska-kvinnor-del-av--manskliga-rattigheter/. Läst 19 oktober 2019. 
  56. ^ [a b] Welle (www.dw.com), Deutsche. ”Frauenrechte in Afghanistan | DW | 05.04.2014” (på de-DE). DW.COM. https://www.dw.com/de/frauenrechte-in-afghanistan/a-17504113. Läst 19 oktober 2019. 
  57. ^ [a b] ”Afghanistan: No Country for Women”. www.aljazeera.com. 3 juli 2015. https://www.aljazeera.com/programmes/101east/2015/06/afghanistan-country-women-150630115111987.html. Läst 26 oktober 2019. 
  58. ^ Welle (www.dw.com), Deutsche. ”Afghan widows would 'rather die' | DW | 30.01.2013” (på en-GB). DW.COM. https://www.dw.com/en/afghan-widows-would-rather-die/a-16562576. Läst 19 oktober 2019. 
  59. ^ Welle (www.dw.com), Deutsche. ”Afghan women escape marriage through suicide | DW | 18.04.2013” (på en-GB). DW.COM. https://www.dw.com/en/afghan-women-escape-marriage-through-suicide/a-16750044. Läst 19 oktober 2019. 
  60. ^ ”Krigsvåld mot barn ökar i Afghanistan”. SVT. 5 oktober 2019. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/krigsvald-mot-barn-okar-i-afghanistan?cmpid=del%3Afb%3A20191005%3Akrigsvald-mot-barn-okar-i-afghanistan%3Anyh%3Alp&fbclid=IwAR2lohdxgFiEZtXxW1_eV-D2YQwUPSEuE4HLXshA5GsOk-Gg_nke4QIgEeY. Läst 8 november 2019. 
  61. ^ ”Blast At Wedding Ceremony In Nangarhar Leaves Six Dead”. Tolo News. 12 juli 2019. https://www.tolonews.com/afghanistan/blast-wedding-ceremony-nangarhar-leaves-five-dead?fbclid=IwAR3VeOrZC10QDzfU2AU7B8kAmMezStdcp0RHE1my5zC5eVhJh-I2wVrnq_w. Läst 15 juli 2019. 
  62. ^ ”‘The Taliban Made Me Fight’: What to Do With Child Recruits After They Serve Time?”. New York Times. 13 januari 2019. https://www.nytimes.com/2019/01/13/world/asia/afghanistan-children-suicide-bombers.html. Läst 15 juli 2019. 
  63. ^ ”Iran: Afghan Children Recruited to Fight in Syria”. Human rights watch. 21 oktober 2017. https://www.hrw.org/news/2017/10/01/iran-afghan-children-recruited-fight-syria?fbclid=IwAR0avT3Dn8PTCB2ugPg3KSycZuX36YXWJfxmskHAtQdj3OmJKBlDsJQww3w. Läst 7 juli 2019. 
  64. ^ ”The Two Faces of the Fatemiyun (I): Revisiting the male fighters”. Afghanistan Analysts Network. 8 juli 2019. https://www.afghanistan-analysts.org/the-two-faces-of-the-fatemiyun-i-revisiting-the-male-fighters/?fbclid=IwAR39EyCiQ4-qUl3eDOCAlekFS6GCOmOfdtK1-aJrhEZFrttLL6Lh-QT-1XA. Läst 4 oktober 2019. 
  65. ^ ”LIfos temarapport Afghanistan: Hedersproblematik och moralbrott” (Pdf). Migrationsverket. 19 januari 2018. sid. 11. https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=40791. Läst 8 november 2019. 
  66. ^ ”Boys With Brides: Afghanistan’s Untold Dilemma Of Underage Marriages”. RAWA News. 13 augusti 2019. http://www.rawa.org/temp/runews/2019/08/13/boys-with-brides-afghanistan-s-untold-dilemma-of-underage-marriages.html?fbclid=IwAR2xgbrztBfnxdfnBb_2vwgDXxh1jOAECdcogJVOOVj8Yl7IyLtQnWb285U. Läst 8 november 2019. 
  67. ^ ”Afghan women escape marriage through suicide”. DW. 18 april 2013. https://www.dw.com/en/afghan-women-escape-marriage-through-suicide/a-16750044. Läst 13 november 2019. 
  68. ^ ”SVT granskar: Gruppvåldtäkter bland ensamkommande pojkar”. SVT. 15 juni 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/svt-granskar-overgrepp-bland-ensamkommande. Läst 8 november 2019. 
  69. ^ ”Barn till salu: Bacha bazi i Afghanistan” (TV-program). UR Skola. 2017. https://urskola.se/Produkter/202611-Barn-till-salu-Bacha-bazi-i-Afghanistan?fbclid=IwAR3sn3SiDU38H1XoxpUEvrC6ltsV1XQRylroPKblCtSmFD_dyttXZsyDaes. Läst 9 november 2019. 
  70. ^ Ivar Arpi (18 februari 2006). ”Flyktingpojkar utnyttjas sexuellt”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/flyktingpojkar-utnyttjas-sexuellt. Läst 9 november 2019. 
  71. ^ "Arts and Culture". Arkiverad 17 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine. afghanembassy.net. Läst 10 november 2015. (engelska)
  72. ^ Centre, UNESCO World Heritage. ”Minaret and Archaeological Remains of Jam” (på en). UNESCO World Heritage Centre. https://whc.unesco.org/en/list/211/. Läst 13 juni 2019. 
  73. ^ Centre, UNESCO World Heritage. ”Cultural Landscape and Archaeological Remains of the Bamiyan Valley” (på en). UNESCO World Heritage Centre. https://whc.unesco.org/en/list/208/. Läst 13 juni 2019. 

Vidare läsning

Externa länkar